Vetegapet

Utnyttjandet av skördegapet för uthållig intensifiering av höstveteproduktionen

Försöksrutor på Bjertorp i Västergötland. Foto: Bo Stenberg.

Är det möjligt att öka skörden av vete, för att bidra till en ökad mattillgång i världen, och samtidigt minska miljöpåverkan av odlingsinsatserna? Vete är en av världens viktigaste grödor för livsmedel men veteskördarna i Europa stagnerar och skördegapet, dvs skillnaden mellan potentiell och verklig skörd, behöver minska om vi ska kunna höja produktionen. Skördeutvecklingen i Sverige har dessutom varit sämre än för de flesta länder i Västeuropa.

Syftet med detta projekt är att öka storleken på veteskördarna och samtidigt minska risken för ökad miljöpåverkan. Projektet baseras på fältförsök med höstvete på fyra platser under tre år och grödmodellering.

På detta sätt ska forskarna undersöka skillnaden mellan normal skörd, som lantbrukaren får, och den potentiella skörden under perfekta förutsättningar, då grödan inte utsätts för vare sig vatten- eller näringsbrist eller annan negativ påverkan, t.ex. sjukdomar. Med kunskap om vad dessa skillnader beror på, bör lantbrukarnas skördar kunna höjas.

Olika insatser att höja skörden kommer ofta att behöva kombineras med ökad kvävegödsling för att nå effekt, vilket dock ökar risken för miljöpåverkan av odlingen, t.ex. utlakning. Då kommer precisionsodling in som lösning, genom att man med hjälp av olika tekniker kan gödsla mer precist efter markens och grödans behov på enskilda delar av fältet.

Försökrsrutor. Foto: Bo Stenberg.
Bo Stenberg slår ner vattenhaltsrör i ett av försöksleden i det aktuella projektet. Foto: Lena Engström.

Fakta om metoden

I fältförsöken ingår följande behandlingar:

• Nollkväve – För området normal skötsel men utan kvävegödsling
• Normal - Genomgående normal skötsel
• Pluskväve - Normal skötsel, men med överoptimal kvävegödsling
• Plusnäring - Normal skötsel, men med överoptimal PK+mikronäring
• Plusbekämpning – Normal skötsel, men med överoptimalt växtskydd
• Bevattning

Ovanstående behandlingar kombineras i de flesta möjliga kombinationer.

Syftet med fältförsöken är att bestämma potentiell skörd under givna klimat- och markförhållanden, observera skördesänkningar utifrån uppkomna begränsningar i närings- och vattentillgång, eller sjukdomsangrepp, samt förklara skördeskillnader med hjälp av grödmodeller.

I grödmodellerna matar man in markparametrar, gröda, mineraliseringsgraden av det organiska materialet, hur bra den utnyttjar solljuset etc. Modellen justeras in jämfört med den aktuella statusen i grödan, med hjälp av N-sensorn som optiskt mäter aktuell kvävehalt i grödan. Modellerna används bl.a. för att förklara skillnaderna mellan potentiell och verklig skörd, tolka resultaten till regional nivå och att anpassa kvävegödslingen utifrån variationer inom fältet.

FAKTA OM PROJEKTET

Namn: Bo Stenberg, SLU Uppsala
Email: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Finansiering: 8,4 Mkr
Projektets löptid: 2014-2018
Läs mer om Bo

Dokument:
Fältvariationer i höstvete - kan skördepotentialen utnyttjas bättre?
Utnyttjande av skördegapet för uthållig intensifiering av höstveteproduktionen