Perenna grödor
Perenna grödor - viktiga komponenter till robusta och hållbara produktionssystem?
Kan perenna (fleråriga) spannmålsgrödor bidra till att öka hållbarheten i jordbruket? En fördel med perenna grödor är att man sparar in sådd, vilket ger sänkt energiförbrukning och mindre risk för markpackning och näringsläckage. Dessutom ökar kolinlagringen i marken genom en längre växtsäsong och ett större rotsystem. Odling av perenna spannmålsgrödor kan därför bidra till en minskad klimatpåverkan. I ett framtida förändrat klimat finns det även behov av att hitta grödor som tål vatten- och torkstress. Problemställningen bygger på att det kommer att bli ökad nederbörd, men även fler torrperioder. Växternas tolerans mot vattenmättnad är ofta även kopplad till perennialitet med ett robustare växtsätt och ett djupare rotsystem.
Eftersom det idag inte finns några marknadsmogna perenna spannmålssorter, arbetar forskarna i detta projekt med för-förädling, dvs med att ta fram ett genetiskt material som förädlingsföretagen sedan kan arbeta vidare med.
Bild 1: Anna Westerbergh, Forskningsledare för projektet ”perenna grödor – viktiga komponenter till robusta och hållbara produktionssystem?” Foto: Oscar Franzén.
Bild 2: Studie av hybrider mellan vild perenn vete-släkting (thinopyrum intermedium) och brödvete. Foto: Girma Bedada.
Bild 3: Fältförsök. Plantor från korsningar mellan vild perenn korn-släkting, Hordeum bulbosum (”knylkorn”) och domesticerat korn. Foto: Anna Westerbergh.
Forskarna studerar framför allt korn och vete, men även kernza (vetegräs), som är en ny gröda. I projektet ska forskarna:
- identifiera skillnader i agronomiska egenskaper mellan perent respektive ettårigt vete i jordar med olika näringsstatus,
- identifiera skillnader i övervintringsförmåga mellan olika linjer av perent vete
- utveckla perent kornmaterial för jämförelse med ettårigt korn,
- fördjupa kunskapen om den genetiska bakgrunden av perenna egenskaper för framtida förädling av perenna sorter,
- utbyta kunskap med lantbrukare och forskare under projektets gång.
Forskning på perenna spannmålsgrödor sker på ett fåtal platser i världen. Genom internationella kontakter har forskarna fått tillgång till perenna odlingsmaterial från forskare i Minnesota, Canada, Kina, och Australien att odla i Sverige. De tar även in svenskt kornmaterial i sina odlingsförsök, vilket kommer att ha stor betydelse genom att ge fler och därmed säkrare resultat.
Bild 4: Utvärdering av plantor från korsningar mellan vild perenn korn-släkting, hordeum bulbosum (”knylkorn”) och domesticerat korn. Foto: Anna Westerbergh.
Bild 5: Vild perenn korn-släkting, hordeum bulbosum (”knylkorn”). Foto: Girma Bedada.
Bild 6: Hybrid mellan vild perenn vete-släkting (thinopyrum intermedium) och brödvete. Foto: Girma Bedada.
Bild 7: Korsningsarbete. Foto: Anna Westerbergh.
FAKTA OM PROJEKTET
Namn: Anna Westerbergh, SLU Uppsala
Email: Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
Finansiering: 7,1 Mkr
Projektets löptid:
Läs mer om Anna
